Glömde en bild på första skärmförsöket till min tweedkeps...

Jag glömde att lägga upp en bild på det första försöket jag gjorde att sy en skärm till min tweedkeps.

Det var värdefulla kommentarer från Johannes som låg bakom mitt test av den första skärmen i skarpt läge.

Nu blir det ett litet juluppehåll med sömnaden då andra saker har högre prioritet.

God Jul - Dags för en kortare julpaus...

Sy en keps i modell newsboy, tips på material till skärm...

En liten uppföljning till mitt tidigare inlägg, sy en keps. En kommentar och tips från en läsare (tack Johannes) gjorde att jag blev bra mycket klokare när det gäller skärmen till kepsen jag skall sy. Tipset löd att skippa plasten och i stället göra skärmen av flera lager tyg som man sedan stagar upp genom att sy fram och tillbaka över hela skärmen. Även ett bra användningsområde för att göra av med den där sytråden i den konstiga nyansen som man hittade billigt på loppis och som man aldrig annars använder.

Skärmen på bilden sydde jag av överblivet tyg från mitt tidigare jackprojekt. Skärmen består av fyra lager tyg, med medium vlieseline på de två yttersta lagren. De två mellanlagren är 3-4 mm mindre i framkanten än de två yttre, så när jag sydde ihop dom så blev framkanten inte så tjock utan jämnt avsmalnad. Jag sicksackade även framkanten för att hålla ihop det hela snyggt. Skärmen blev lagom tjock och stabil, komfortabel och väldigt följsam. Tyget jag skall använda till kepsen och skärmen är från en något sliten kavaj i Harris tweed som jag fyndade billigt på loppis och sprättat isär.

Att sy en skärm helt i tyg är rätt sätt att nalkas projektet, då jag inte är så förtjust i att använda plast och syntetmaterial. Att jag ändå gjorde det i mina första testkepsar tror jag kan bero på att jag läste på om att sy kepsar på nätet, och där majoriteten använde plast. Jag blev därför mer eller mind låst vid detta alternativ. Johannes kommentar öppnade verkligen upp ögonen på mig igen, så att jag hamnade på rätt spår. Tyg i skärmen och knappen uppe på mössan ger bara fördelar, material som man redan har hemma, inga problem att tvätta, skaver inte hål som plast kan göra och avsevärt bättre mot miljön.

Snygga knappar från Lots of Buttons...

Jag fick ett paket från Hong-Kong idag med knappar jag beställt från Lots of Buttons. Som vanligt när det gäller deras knappbeställning så blev jag inte besviken, dom är verkligen bra att ha och göra med. Stort sortiment, bra priser och snabb leverans.

De stora guldfärgade knapparna är till bröllopskappan jag sydde åt min fru inför sonens bröllop i Madrid. När jag hade sytt färdigt kappan så kollade vi i våra sybehörsaffärer efter passande knappar, men hittade tyvärr inga som var vad vi tänkt oss (begränsat utbud). Vi tog då knappar från en jacka min fru har, som en temporär lösning. Nu när vi fått hem de rätta knapparna så blir det till att byta omgående, så att de tillfälliga knapparna kan sättas tillbaka på sin ursprungliga plats. De silverfärgade knapparna är till ett framtida projekt och knapparna i horn (de brunsvarta med två hål) och de imiterade hornpnapparna är bra att ha på lager (när man ändå beställer är det bra att fylla på i knappburken och för framtiden).

Nytt syförsök. Sy en newsboykeps i tweed...

Efter några veckors sypaus efter bröllopskappan, så har det nu blivit dags att försöka få till en newsboykeps i Harris tweed. Jag har sytt några provkepsar, och resultatet blir bättre för varje gång. Jag har tittat lite på nätet hur man går till väga och vad man skall tänka på. Har också försökt få tag på en mall för de 8 bitarna som ingår i en sådan keps, men utan framgång. Det är därför det blivit en hel del "trail and error" för att komma framåt.

Proverna jag gör är i ett indigblått bomullstyg (spillbitar från den tidigare jackan), som är lite i tunnaste laget då det är lite flimsigt. Skärmen har jag skurit ut från locket på ett "Big Pack" glasspaket. Inget av materialen är optimalt för ändamålet och vad jag försöker uppnå, men får jag till det med dom så blir det förhoppningsvis lätt som en plätt när det är dags för skarpt läge.

Dom åtta tårtbitarna till överdelen av kepsen gjorde jag lite för smala på det första försöket, så det blev allt för slimmat på överdelen upp mot där dekorknappen skall sitta. Dessutom tog jag inte med i beräkningen allt tyg, sömmar och sömsmån som skulle gå ihop och trängas under densamma. Resultatet blev då att jag fick till en liten ful uppstickande topp längst upp. Det är bara att sprätta upp, gör om och gör rätt.

Nästa försök blev bättre, men inte riktigt bra (se bildillustrationer). Jag har därför justerat mallen för tårtbitarna ytterligare, så att det blir bättre proportion på överdelen med jämn volym över hela mössan. Jag har även kommit på hur jag skall göra för att få till slätheten där allt tyg och sömmar går ihop längst upp (utan störande topp). Jag är inte heller så nöjd med skärmen, plasten i locket jag använde är litet i tunnaste laget och jag skulle vilja hitta/få till något stabilare. När jag ger mig på tweedtyget i det skarpa läget skall jag även stryka på vlieseline för att få bättre styrsel på tyget och en mer naturlig volym och form. Innan dess blir det förmodligen ett till prov till i något annat tyg och skärmmaterial innan det är dags för slutversionen.

PS, Bilderna är tagna i elljus, därav den konstiga färgen i tyget på provmössa. I verkligheten är det en snygg blå indigofärg med vacker lyster.

Nelson Rolihlahla Mandela 1918 - 2013

Undvik att bli lurad, skillnaden mellan en hemsymaskin och en industrisymaskin ...

Gissa vilken som är industrisymaskinen.

Många säljare på Blocket, Tradera och andra annonstorg marknadsför sina standard vintagesymaskiner med termer som att dom är extra starka, syr skinn, klarar tunga jobb, har industriprestanda, etc.
Tyvärr så ligger det inte mycket sanning i deras påståenden. De använder dessa termer för att få ett högre försäljningspris. Ser du några av följande termer eller snarlika, så är det dags att dra öronen åt sig.  

- "Vintage Singer, Pfaff, Husqvarna etc. symaskin med industriprestanda"
- "Syr skinn!"
- "Extra stark för tunga jobb!"
- "Industrikapacitet!"
- "Semi-Industrimaskin!"

Säljare som inte har riktigt rent mjöl i påsen vet att sådana fraser i anslutning till annonser för vanliga hemsymaskiner kan lura okunniga att betala mer än vad maskinerna är värda. Jag har därför skrivit det här inlägget för att nya symaskinsköpare inte skall gå i den fällan.

Hur skiljer sig en hemmasymaskin från en industridito?

Enklast förklarar man skillnaden med att den ungefär är lika stor som mellan en personbil och en stor lastbil med släpvagn. En personbil är framtagen för att frakta dig till och från jobbet, till affären för att handla, till roadtrips och semesterresor. En lastbil är designad för att gå kontinuerligt och frakta stora mängder gods 8-10 timmar per dag i landsvägsfart.

Hemsymaskinen

Dessa vintagemaskiner togs fram för att fungera som ett hushållsverktyg för den tiden. Den skulle klara av att sy kläder, gardiner, kuddar, överdrag och annat till hemmet, och tygerna kunde variera från florstunna material som spetsar till lappning och lagning av kraftiga tyger i exempelvis överrockar. Maskinerna var inte enastående inom något speciellt område, men hade flexibiliteten till att täcka in de olika hemmabehoven på ett klart godkänt sätt.

Industrisymaskinen

Dessa är avsedda att användas på fabriker där sömmare jobbar i monteringslinjer med speciella uppgifter och med konsekventa material. Det är specifika maskiner som är designade för att t.ex. enbart sy skjortkragar, andra midjeband till jeans, ännu andra för att sy i dragkedjor o.s.v. Vilken uppgift maskiner ändå har, så sitter det en person och gör samma sak om och om igen, med snarlika material hela dagarna. En industrisymaskin är inte mångsidig, utan är fantastiskt bra till någon eller några få typer av sömnad. Med andra ord, maskiner för speciella material och uppgifter.
Tänk efter, det är ganska självklart att en syfabrik som tillverkar t.ex. underkläder i siden har helt andra typer av maskiner än ett företag som syr överrockar. Båda använder industrisymaskiner, men av helt olika typ.

Användning

En hemmasymaskin används under några timmar per dag, och under den tiden så används den inte konstant. Man syr några sömmar, pausar för att justera tyget, sätter i eller tar bort nålar och syr sen ytterligare några sömmar. Den är inte igång hela tiden, och är anpassad därefter med en standardmotor och anpassade detaljer och konstruktion.
En industrisymaskin är designad för att gå för fullt hela arbetsdagen utan ideliga pausar och det är verkligen plattan i mattan hela tiden för att hålla hela produktionen igång. Följaktligen är dom anpassade därefter med starkare motorer, kraftigare axlar, kugghjul och lager. Dom är dessutom i en helt annan dimension med en
mycket robustare konstruktion. Vare sig det gäller att sy siden eller läder, så har industrimaskiner en helt annan måttstock för design och konstruktionsparametrar.

Motorer

Motorn är det som främst indikerar skillnaden mellan en industri eller hemsymaskin. Som jämförelse på bilden visas en motor från en Singer 15-91 hemmaskin och en motor från en Singer industrimaskin för att sy bilklädslar.
Är du med? Även om man inte vet ett dugg om elmotorer så är det uppenbart att motorn till höger spelar i en helt annan liga än den till vänster. Industrimotorer graderas i hästkrafter och de flesta har 1/2 eller 3/4 hästkraft. Hemmaskiner mäts i amp (förkortning av ampere) som är en enhet för att mäta strömstyrka. Det är inte helt lätt att jämföra hästkrafter och ampere, men litet grovt så motsvarar 1 ampere en tiondels hästkraft.
Säljare av vintagesymaskiner kan skriva i annonser att hemmaskinen har en 1,5 amperemotor som ger den industrikapacitet att sy grov smärting, skinn o.s.v. Inte med sanningen överensstämmande, en 1,5 ampmotor är fortfarande mindre än 33% så stark som de svagaste industrimotorerna.

Lite om att sy läder och skinn.

Säljare som vill blåsa upp maskinernas kapacitet använder ofta frasen "syr läder". Det är ett löjligt och helt värdelöst uttalande, då läder finns i många olika tjocklekar och typer.
Den tunnaste typen som oftast är det som förekommer i kläder klarar alla maskiner av att sy i, även de billigaste maskinerna från stormaknader. Vill du sy i grövre typer av läder och skinn och kontinuerligt så krävs det helt andra doningar.
Det finns säljare som hänvisar till filmer på youtube som visar hur man syr t.ex läderbälten med maskinen de säljer. Det går utan tvekan att temporärt sy i läder med en vintagesymaskin som nyligen servats och oljats, men det är inget att rekommendera. Som i fallet med biljämförelsen i början så tror jag att personbilen under ideala förhållanden skulle kunna klara av att få en lastbilssläpkärra att röra på sig, men hur lång tror du den kommer innan den går sönder/slutar fungera?

Slutkläm - Behöver du verkligen en industrisymaskin?

Om du är ute efter att köpa en symaskin så tänk noga igenom vad du behöver, fråga dig själv om du verkligen behöver en industrimaskin. Kommer du att börja sy kläder och inredning till hemmet, kommer du att börja sy väskor i skinn, skall du börja sy segel eller fallskärmar? De flesta klarar sig alldeles utmärkt med en vanlig symaskin, och har gjort så sedan de första symaskinerna började tillverkas. Fråga vänligt på olika syforum vad de rekommenderar. Skall du t.ex. börja sy i läder så vänd dig till experterna på ett forum för lädersömnad. De flesta på dessa forum hjälper gärna nybörjare med tips och råd. Glöm inte att tacka för alla råd och förslag.
Vad du absolut inte skall göra är att lyssna på råd från den person som försöker sälja på dig en "heavy duty" hemsymaskin med industriprestanda.

Internet gör det lätt och ganska anonymt för säljare att prångla ut en vanlig vintage hemsymaskin som en industridito, men det är även lätt att inhämta kunskap i ämnen så man undviker att luras av dessa säljare.

Bilderna till artikeln kommer från nätet, kommer inte ihåg varifrån.

Tillägg till inlägg.
Efter en kommentar från en besökare har jag blivit påmind om att bilderna till ovanstående artikel och underlag för texten kommer från The Vintage Singer Sewing Machine Blog

Crowded house for sewing accessories - Fantastisk sytillbehörbutik i Madrid...

Fullproppad sytillbehörbutik i Madrid.

Under vårt Madridbesök promenerade vi runt lite hipp som happ i centrala Madrid för att kolla in staden, och vi gick in och ut i olika butiker och matställen för shopping, fika, tapas och churros. Plötsligt när vi rundade ett gathörn så sprang vi på en butik med sytillbehör inte lång från Puerta del Sol. 

Vi kunde naturligtvis inte låta bli att gå in för att kolla sortimentet, och blev stående helt häpna innanför dörren. Anledningen till att vi stannade innanför dörren beror på att jag aldrig har sett så mycket människor och tillbehör i en sybutik tidigare så det var svårt att överhuvudtaget ta sig in och fram bland alla kunder.

Butiken var Almacén de Pontejo (Plaza de Pontejos 2), en sybutik som funnits sedan 1913 och firar  100-årsjubileum i år. Det var extra allt av allt man kan tänka sig och i den avlånga lokalen fanns det 7-8 expediter på var sida bakom de långa diskarna som servade alla kunder. På hemsidan såg jag efteråt att de hade mer än 60'000 artiklar i sortimentet. Det gick undan och var full rulle vid alla diskar och kunder kom och gick hela tiden medan vi sakta tog oss fram. Klientelet av kunder var i alla åldrar, och förvånansvärt många var herrar, inte som sällskap till damerna utan som kunder som handlade. Jag är tydligen inte ensam om att sy (eller försöka).

Då vår spanska är helt obefintlig och jag inte hade något speciellt jag kände att jag behövde införskaffa, så nöjde vi oss med att sakta sicksacka oss genom butiken och kolla in sortimentet samt knäppa lite bilder. Efteråt när vi kom hem kollade jag in deras hemsida, twitter och Google+ på nätet, de var inte i paritet med butiken.
Är du syintresserad och besöker Madrid, så vill jag verkligen rekommendera ett besök. Kanske kan du spanska så att du törs ge dig i kast med expediterna och handla något som du behöver.

1 Almacén de Pontejos - Hemsida
2 Almacén de Pontejos - Google+
3 Almacén de Pontejos - Twitter

Det fanns även några andra sybutiker i environgerna.

Julmarknad i Lindbacka, Örebro...

Söndagen ägnades åt en liten tur i omgivningarna till Örebro och ett besök på en mindre julmarknad i Lindbacka, uppströms Svartån utanför Örebro.
Det var fint väder, men kallt och med en litet isande vind. Vi kom litet tidigt, men fick komma in till fiket trots att det inte öppnat och värma oss med gott kaffe och årets första julskinksmacka. På marknaden hittade vi några fina och praktiska grejor. I  anslutning till marknaden fanns även en permanet loppis, men där hittade vi inget den här gången. En trevlig söndagsutflykt.

Den vackra dörren in till julmarknaden.

Från fiket.

Vacker kamin som höll värmen uppe.

Årets första julskinksmacka.

Miniature silver sewing machine - Fantastisk miniatyrsymaskin i silver.

Såg den här miniatyrsymaskinen i silver i ett skyltfönster i Madrid, och jag måste säga att den var fantastastisk vacker och detaljerad. Förutom symaskinen fanns det en massa andra objekt i silver, bl.a. en tandläkarstol med sidobord och alla övriga tillbehör en tandläkare behöver (allt i silver naturligtvis).

Bröllopskappan från sonens spanska bröllop...

Nu så här efter vår besök i Madrid och sonens spanska bröllop, så kommer här en bild på den färdiga bröllopskappan som jag sydde till min fru.
Resultatet av mitt sömnadsförsök blev lyckat och min fru fick många lovord för sin snygga kappa, och väldigt stor förvåning när hon berättade att jag sytt den. Det är inte utan att man känner sig litet nöjd.

Wedding coat finished. Bröllopskappan till hustrun till 96% klar, det är nära nu...

Nu är bröllopskappan till min hustru inför äldsta sonens bröllop i det närmaste klar. Knappar och knapphål plus litet avslutande finputs är allt som återstår. Jag har haft litet strul med min Singer buttonholer som jag använder på min Singer 201:a, men efter litet utbyte med några Singerforum om justeringstips o.s.v. så har jag nu fått tillbaka den i gammal god form.Att kappan är i det närmaste klar med två dagar kvar till avresan är en befrielse så att man slipper stressa ända in i det sista.

Jag är väldigt nöjd med resultatet, och den kära hustrun är också väldigt glad över kappan. Det är nog inte stor risk att det dyker upp något liknande på bröllopet, då det är den enda i sitt slag.

Uppdatering med att sy en bröllopskappa med retrostuk till min fru...

Nu är delarna till kappan konstruerade, utskurna och temporärt ihopsydda för utprovning. Vid den första utprovningen var den som planerat för stor, men det har jag börjat åtgärda med att sprätta, ta in de olika delarna och sy ihop igen för ny provning. Så fortsätter det hela tills jag får ett slutresultat som vi båda är nöjda med.
Jag vet att det är fel sätt att gå till väga och en aning tidsödande. men vad gör man inte för sin bättre hälft (och hon är värd all tid den tar).

Symaskiner jag samlat på mig, Singer, Pfaff, Elna & Phoenix. Kan det bli några till?

Det har nu gått ca: 1,5 år sedan jag började intressera mig för att sy, och att börja samla på mig symaskiner. Till dags dato har det blivit 7 st. och jag ångrar inget inköp. Trots att jag inte använder alla så kommer de ändå att behållas, jag gillar nämligen deras skönhet, funktionalitet, design och gedigna konstruktion.

Det jag skulle kunna tänka mig att komplettera samlingen med är en handvevad maskin i gott skick. Märke på maskinen spelar inte så stor roll, men springer jag på rätt maskin till rätt pris så kommer jag med stor säkerhet att slå till på en sådan.

Ett litet bildsvep följer på maskinerna, och de jag använder i första hand är min Pfaff 332 för det mesta jag syr, och min elektriska Singer 201 för knapphål (med knapphålstillsatsen permanent på plats).

Pfaff 332

Singer 15-90

Singer 201 trampmaskin

Phoenix Automatic 283F 

Singer 201

Singer 222K Featherweight

Elna Grasshopper

Framsteg med att sy en bröllopskappa med retrostuk till min fru...

Nu har jag fått till de olika mönsterdelarna till bröllopskappan. Jag har gjort dom något för stora för att ha lite marginal när jag syr ihop det hela (jag har gott om tyg att laborera med). Vid utprovningarna kommer jag att ta in kappan stegvis tills den sitter perfekt. Utan ett korrekt mönster i den storlek och med det utseende som min fru vill ha, ser jag inget annat sätt att få till det. För dom som kan sy är det förmodligen helt fel, och för dom finns det garanterat ett bättre och enklare sätt.

Dags för rullkniven...

Har ett par bilder till på tyget (som varierar i utseende och färg från bild till bild) för att ge en bättre bild av hur det verkligen ser ut. Den översta är i dagsljus och den undre i elljus. I alla händelser gillar vi det skarpt båda två, den kraftiga strukturen, färgskiftningarna och texturen. Det är dessutom lätt och trevligt att jobba med, och för jobbet svarar min favoritsymaskin Pfaff 332.

Sy bröllopskappa med retrostuk, beställningsjobb från hustrun.

Så var det dags för litet mer regelbunden sömnad framöver, då hustrun beställt en bröllopskappa som skall passa ihop med en vintageklänning inför äldsta sonens stundande bröllop. Det är 14 dagar kvar till bröllopet, så det skall inte vara några problem att hinna med (tror jag).

Jag har inget mönster för kappan, men guldigt tyg har vi hittat på Röda Korsets loppis i form av ett par inlämnade gardiner. Det är gott om tyg, så jag har en buffert om jag skulle göra någon/några missar under resans gång. Min frus önskemål på kappan är att den skall vara A-formad med raglanärm och ståkrage. Ett annat krav är klar vintagekänsla. Tyget är tjockt och kraftigt med bra fall, så vi har preliminärt bestämt att skippa fodret. Det gör det hela enklare, och med tanke på att kappan bara kommer att användas en eller ett par gånger så behöver man inte ösa på med extra allt.

Min mor har en gammal kappa från slutet av 80-talet i swaggermodell som skall användas som förlaga för att klura fram ett mönster. Naturligtvis skall mönstret göras om till tidig 60-tals stil (som klänningen) och tas in till ett nättare format (förlagan är litet bylsig och med för mycket vidd). Jag har börjat med att kopiera av de olika delarna i kappan till mönsterpapper, och det kommer förmodligen att ta några dagar att få till dom och minska in till ett nättare format.

Med tanke på min obefintliga erfarenhet med att sy (en väst, en jacka plus några flugor), så kan man väl kalla detta ett examensprov. Förtroendet från min fru på att jag fixar det hela stärker mig, och jag har absolut inga planer på att göra henne besviken.

Tyget vi hittade som är gulguldigt. Ibland blir färger 

inte som i verkligheten när man fotograferar.

 Klänningen från tidigt 60-tal.

  Klänningen.

Mönsterkonstruktion från kappan.

Harris tweed får nytt liv - Från sliten kavaj till "newsboy" keps och annat...

I ett tidigare inlägg har jag visat upp en sliten kavaj i Harris tweed som jag hittade på loppis. Nu har den hängt alltför länge, så jag tycker onekligen det är dags att ta till vara på tyget och använda det till något annat. Det jag i första hand har tänkt på är att sy en keps av newsboymodell.

Först måste den dock sprättas isär, och det är en lite tidsödande verksamhet. Det hela gav ändå en liten inblick i hur en bättre kavaj är konstruerad och sydd, som jag förhoppningsvis kanske kan få användning av framöver. På kavajens båda framstycken, kragen och runt axlarna var det naturligtvis vliseline/mellanlägg faststrykta på tweedtygets baksida, något som är helt omöjligt att få fort om man inte vill förstöra tyget. Får ta en liten funderare på vad det kan användas till, då det är ganska fylligt och fult. Ärmarna och bitarna från ryggstycket är helt okay, och det jag i första hand får använda.

Före och efterbilder.

Museum med symaskiner - Prora på Rugen

Under vår roadtrip i norra Tyskland passade vi även på att besöka Prora på Rugen för att kolla in den omtalade semesterbyn. Där fanns ett museum med massor av olika intressanta grejor och information, bl.a. en samling med mer än 200 symaskiner av tysk tillverkning från olika tidsepoker. Väldigt intressant om man är en symaskinsnörd som jag.

Jag såg även ett par symaskiner på Rugenloppisar. En Lada, som tillverkats i Tjeckoslovakien och som var ganska poppis strax före och efter II:a världskriget. Den andra var en väl bedagad Singer, som sett sina bästa dagar. Litet väl långt gången för att kunna räddas.

Det finns dock människor som tar sig an de mest hopplösa fall som t.ex. My Sewing Machine Addiction. En kvinna i Amerika som verkar vilja rädda allt hon kommer över. Hon demonterar maskinerna till sina minsta beståndsdelar, gör rent allt, tar bort rost, blästrar och pulverlackar det som skall lackas, sätter på nya dekaler osv. Ganska beundransvärt enligt min mening.